Vem har producerat eller skapat informationen?
I informationssökningsuppgifterna hittar de studerande information från många källor. Flera olika aktörer erbjuder också undervisningsmaterial.
1. Staten eller kommunerna som innehållsproducenter
Staten och kommunerna tillhandahåller huvudparten av de offentliga tjänsterna, och i samband med det producerar de mycket information för både näringsidkare och konsumenter. Myndigheternas kommunikation styrs bland annat av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Myndigheterna är skyldiga att främja öppenheten i sin verksamhet, producera och sprida information så att näringsidkare, medborgare och andra intressegrupper kan bilda sig en sanningsenlig bild av myndighetens verksamhet, påverka ärenden som är under beredning samt bevaka sina intressen och rättigheter.
Myndigheterna ska vid behov utarbeta bland annat handböcker, statistik och andra publikationer samt informationsmaterial om sina tjänster och rutiner för beslutsfattande.
En tjänsteman som producerar information agerar med tjänsteansvar. Om en person försummar eller handlar i strid med sin tjänsteplikt kan han eller hon bli straffrättsligt ansvarig för sin gärning. En tjänsteman får inte missbruka sin makt. Han eller hon får inte heller ta emot till exempel ekonomiska förmåner som kan påverka hans eller hennes oberoende i tjänsteutövningen.
2. Organisationer som innehållsproducenter
Organisationer är fokuserade på att driva vissa gruppers intressen eller ärenden. De fokuserar ofta på att driva organisationens egna medlemmars ärenden, men målet kan också vara en bredare samhällsnytta.
Organisationerna är samhällspåverkare och intressebevakare. I Finland finns det tusentals olika organisationer, till exempel välgörenhetsorganisationer, miljöorganisationer och organisationer inom social- och hälsovården. De som förenar de olika organisationerna är att de är sammanslutningar av människor som arbetar för en viss sak.
Organisationerna kan delas in enligt vilket syfte de tjänar. De kan till exempel tjäna arbetsgivarnas, arbetstagarnas eller de yrkesmässiga, vetenskapliga, religiösa, politiska, kulturella eller idrottsrelaterade samfundens intressen.
Näringslivs- och arbetsgivarorganisationernas verksamhet främjar medlemmarnas intressen och yrkesfrågor. Medlemmar är företag eller organisationer inom olika branscher. I verksamheten ingår att främja och utveckla verksamhetsförutsättningarna, verksamhetsmiljön och affärsverksamheten för företag eller andra aktörer inom en viss bransch.
Organisationerna producerar också ofta information och går aktivt ut med information, utövar opinionspåverkan eller erbjuder rådgivning. Deras kommunikation består bland annat av webbplatser, mediekampanjer och medlemstidningar samt meddelanden till medlemmar, medier och politiska beslutsfattare. Organisationerna producerar också undervisningsmaterial och organiserar samarbeten med skolor.
Organisationerna får finansiering i form av exempelvis bidrag från kommuner och staten eller EU-program eller via service- och medlemsavgifter.
3. Företag som innehållsproducenter
Företag är vinstdrivande. Företag producerar mycket information som syftar till att främja försäljningen och som företagen använder i sin kommunikation.
Kommersiell kommunikation genomförs i olika former, den består bland annat av presentation av varor och tjänster och handledning i användningen. Traditionellt handlar det om företagets varumärkeswebbplatser, produktpresentationer och matrecept.
Kommersiella budskap ska kunna identifieras som reklam utan besvär, oberoende av hur de presenteras och vilka reklamverktyg som används. Kravet på att känna igen reklam berör alla kanaler och former, också sociala medier.
Gränsen mellan kommersiell och icke-kommersiell kommunikation är numera allt svårare att uppfatta. I sin marknadsföring utnyttjar företagen till exempel influerare i sociala medier som mot ersättning presenterar företagets produkter. Dessa inlägg ser ofta ut som råd som kommer från likställda och som erfarenhetsexpertis samt som en aktiv medborgares konsumentinformation och påverkan. De är dock reklam (kallas även kommersiellt samarbete), vilket influeraren i sociala medier ska uppge i samband med inlägget.
Det kan vara svårt att identifiera dem, eftersom man inte alltid har kommit överens med företagen om vad influerarna i sociala medier berättar om sina produkter, utan de kan i själva verket bygga på influerarens egna, äkta erfarenheter.